Det är definitvt någonting magiskt med Elvenkings musik. Den förtrollar med hypnotiska teman, hednisk folklore och kaptiverande musikalisk genialitet. Med kraftiga album som The Winter Wake, The Scythe och framför allt de två senaste Red Silent Tides och Era i sin repertoar är de ett band att räkna med. Ändå krävs det en bildsökning efter ett omslag till en annan skiva för att jag ska få veta att album nummer åtta är ute; The Pagan Manifesto. Albumet börjar med ett intro, och därefter kommer tretton minuter långa King Of The Elves igång. Det är en låt som tar ut svängarna rejält och visar upp vad Elvenking har att bjuda på; Davide Moras (mer känd som Damnagoras) bak mikrofonen gör en storslagen insats, medan gitarristerna "Aidan" och "Rafahel" lägger till en mytisk aura, och violinisten "Lethien" fyller produktionen med alvisk magi. Musiken är melodisk, inga överraskningar där, med inspirerade riff och sångmelodier. Låtuppbyggnaderna känns ganska simpla, med undantaget King Of The Elves. Låtar som The Druid Ritual Of Oak och Black Roses For The Wicked Onetar med lyssnaren på svävande resor, med Damnagoras sång som melodisk front; ett sound som funkar. Väldigt trallvänlig musik, som även som sämst inte är något man stänger av. Den lugnstämda Towards The Shores är inte min favorit, men även där är det melodiskt värre och det går inte att ogilla. The Pagan Manifesto fortsätter på en fungerande stil och sluter sig till Elvenkings många högklassiga album. Det tar en välförtjänt plats bland deras bästa, intill de två föregående. Mycket bra.

Bäst: Det finns flera; Elvenlegions, The Druid Ritual Of Oak och Black Roses For The Wicked One är några  av dem.

Sämst: Towards The Shores var som sagt inte bäst, men att säga sämst är att ta i.

http://www.getmetal.com/?p=13714